Magnesium – varför behöver vi det?

Magnesium – vår anti-stress-mineral

Visste du att det finns uppgifter som säger att 80% av Sveriges befolkning inte har tillräckliga mängder magnesium i sina kroppar.

Magnesium är en av våra vanligaste näringsbrister som beror på felaktig kost (mat utan näring) och omfattande medicinering (vilket påverkar vår lever). D-vitamin är en vanligare brist.

Magnesium ingår i ca 325 olika enzymreaktioner i kroppen, så som produktion, transport, lagring och användning av energi.

Magnesium

Påverkar samtliga celler i vår kropp och framförallt våra cellers energiproduktion genom att samarbeta med ATP, cellernas lagrade energi som används i alla muskelrörelser och alla nervimpulser.
Fungerar avslappnande, avstressande och blodkärlsvidgande.
Håller elektrolyterna i balans.
Intas med fördel på kvällen för bästa absorption och djupare sömn.
Fungerar som ett ko-enzym, är viktig för vår omsättning av kolhydrater och proteiner.
Bidrar till upptaget av kalcium, fosfor, natrium och kalium.
Reglerar tillgång och användning av kalcium i cellerna.
Innehåller enzymer som krävs för att vitaminerna B, C och E ska fungera på ett bra sätt.
Påverkar till viss del blodets pH-värde och syra-/ basbalans på ett positivt sätt.
Reglerar blodtrycket och kan ha en blodtryckssänkande effekt (därför läkarna inte vill att du ska äta magnesium i kombination med BT-sänkande medicin, då de har liknande egenskaper)
Kan förebygga och förhindra kärl-kramp och minska risken för kalkavlagringar i blodkärlen.
Bidrar till att blodkoagulationen fungerar och minskar risken för blodproppar.
Minskar inflammation i kroppen och gör att blodsockerregleringen fungerar bättre, vid magnesiumbrist ökar vår risk för insulinresistens och därmed vår risk för diabetes.
För lite magnesium ökar frisättningen av histaminer vilket ökar allergiska besvär.
Spelar en viktig roll i det centrala nervsystemets funktioner.
Behövs för att bibehålla normala testosteronvärden.
Kan förebygga frakturer av skelettet med upp till 44%.
Har vi lite av i blodet, en hel del i skelettet men störst lager inne i cellerna i muskler och organ (framför allt i levern).
Behövs för att olika signalämnen som serotonin och dopamin ska frisättas.
Hjälper till att aktivera olika näringsämnen bland annat D-vitamin, saknas magnesium kan inte D-vitaminet omsättas korrekt i kroppen.
Minskar risken att utveckla cancer bland annat i bukspottkörteln och tarmen.
Minskar vår mjölksyraproduktion.

Problem vid brist

Muskelkramper (magnesium har en avslappnande effekt på musklerna, medan kalcium har en sammandragande effekt)
Sömnproblem – magnesium – sjunker under natten vilket vid brist ger sämre REM-sömn
Chokladsug (mörk choklad ger 24% av daglig rek dos magnesium)
Ångest, förvirring, depression (beror ofta på inflammation i kroppen)
Inlärningssvårigheter
Rikliga svettningar, stark kroppslukt
Högt blodtryck, snabb puls
Oregelbundna hjärtslag – Arytmi
Förstoppning, urinvägsinfektioner
Rest Les Legs (RLL), krypningar i benen
Migrän, yrsel, huvudvärk
Benskörhet, dålig tillväxt
PMS, menskramper
Svaghet, utmattning, lättretlighet
Darrningar
Svårt att svälja
Hörselstörningar, ljudkänslighet
Dålig aptit
Allergi, överkänslighet
Metabola syndromet
Höjda nivåer av det onda kolesterolet – LDL
Minskar kroppens funktion att bilda nya mitokondrier i våra celler

Den maten vi äter idag innehåller redan låga mängder magnesium på grund av bekämpningsmedel och konstgödsel som används i det industriella jordbruket och för att minska att få brist bör du undvika livsmedel som bryter ner näringsämnena ytterligare som mjöl och socker.

Undvik raffinerat spannmål, processad mat och bearbetade fetter.

Helkorn och råris som raffineras till vitt mjöl och vitt ris tappar 80% av sitt magnesiuminnehåll.

Drycker som kaffe, läsk, alkohol och även fet mat ökar förbrukningen av magnesium.

Ytterligare en orsak till att vi lider brist är att vi ofta äter kalciumrik kost (i Sverige äter vi 5–10 ggr med Ca än Mg, högt intag av kalcium minskar magnesiumupptaget. Bra balans är 1–3:1 Ca: Mg.

Allmänt dåligt näringsupptag på grund av inflammerad tarm, gastric bypass operation eller liknande ger en ökad risk för magnesiumbrist.

Låga halter magnesium i kombination med låg zinkhalt eller hög kopparhalt kan i vissa fall öka oxidation och inflammation i kroppen.

Användning av preventivmedel som p-piller, p-stav, att du ammar, stressar, har hormonstörningar eller tränar hårt kan också ge magnesiumbrist.

Laxermedel, urindrivande och flera andra läkemedel minskar upptaget av magnesium.

Magnesiumbrist kan också uppstå efter kirurgiska ingrepp och vid brännskador.

Behovet av magnesium ökar vid graviditet (speciellt under sista trimesten), mer än hälften av alla kvinnor i reproduktiv ålder har trolig magnesiumbrist. I Tyskland får alla gravida kvinnor rådet att äta magnesium.

Magnesiuminnehållet i vårt skelett minskar med åldern.

Alla som medicineras för högt blodtryck, diabetes och njursjukdom (urindrivande) har större behov av magnesium, även de som utsätter sig för långvarig stress.

Magnesium som mineral upptäcktes i människokroppen runt år 1850 och runt år 1944 fastställdes det faktum att människokroppen kan få brister.